Vad har hÀnt i den offentliga debatten kring svensk utrikes- och sÀkerhetspolitik? UtifrÄn teorin ommassmedias betydelse för offentlig debatt, textgranskas kommentarer och debattartiklar och intervjuasföretrÀdare för massmedia för att fÄ svaret pÄ detta. Avsikten Àr att presentera vad och hur svensk politiskdagspress vÀljer att debattera svensk utrikes- och sÀkerhetspolitik samt varför just detta innehÄll debatteras.Undersökningen visar att massmedia vill vara med och sÀtta den sÀkerhetspolitiska dagordningen, menatt detta inte Àr enkelt inom detta traditionstyngda politikomrÄde. Den svenska sÀkerhetspolitiska debattendomineras helt och hÄllet av frÄgorna kring Sveriges neutralitet och alliansfrihet, dÀr det rÄder en mycketuttrycklig historisk motsÀttning mellan opinion och regeringsparti. En slutsats Àr att den politiska oenighetenom Sveriges framtida sÀkerhetspolitik Àr bestÄende och sÄ lÀnge ingenting pÄtagligt intrÀffar som förÀndrardenna situation, sÄ kommer media fÄ svÄrt att dra i gÄng en diskussion som pÄ allvar engagerar beslutsfattareoch medborgare..

I denna studie undersöks hur sjuktalen i Sverige under Ären 2000-2005 utvecklats för inrikes respektive utrikes födda. Datamaterialet utgörs av aggregerade siffror över Sveriges befolkning i arbetsför Älder under tidsperioden. Initialt, utifrÄn Integrationsverkets rapport1 kunde det konstateras att sjukskrivningarna började minska 2003 men att minskningen var mer pÄtaglig för utrikes födda. Dessutom var utrikes födda oftare sjukskrivna Àn inrikes födda. Minskningen kunde dock, till stor del förklaras av en sÀnkning av ersÀttningsnivÄerna samt införandet av en tredje sjuklönevecka andra halvÄret 2003..

Syftet med denna studie Àr att analysera och jÀmföra inkomst frÄn privat pension mellan utrikes födda individer som kom till Sverige före Är 1970 och inrikes födda individer. Grupperna som har observerats Àr utrikes födda och inrikes födda, mÀn och kvinnor som Är 2008 var i Äldrarna 65-66, 70-74 samt 75 och uppÄt. Syftet Àr att, med utgÄngspunkten att de utrikes födda erhÄller lÀgre inkomstsnivÄer frÄn offentlig pension Àn de inrikes födda, analysera om de kompenserar med högre nivÄer frÄn privat pensionsinkomst. Studien visar pÄ att utrikes födda i Äldersgruppen 75 och uppÄt erhÄller nÄgot lÀgre inkomstnivÄer frÄn privat pension Àn motsvarande inrikes födda, i Äldersgruppen 70-74 Àr skillnaden större medan utrikes födda i Äldersgruppen 65 erhÄller avsevÀrt lÀgre nivÄer Àn inrikes födda. SÄledes kompenserar inte utrikes födda en lÀgre offentlig pension med privat pensionssparande.

Villkoren för krigföring befinner sig i stÀndig förÀndring och tempot med vilket de Àndras ökar. Det hÀr för med sig allt fler faktorer att ta hÀnsyn till nÀr de samtida förutsÀttningarna för krig och konflikter skall förstÄs och hanteras, och bland dessa finns medierna och deras sÀtt att rapportera frÄn konflikter. Tidigare forskning inom omrÄdet har visat att ett lands mediers rapportering frÄn konflikter tenderar att spegla nationens utrikes- och sÀkerhetspolitiska orientering, vilket i sÄdana fall innebÀr att sÀttet pÄ vilket ett lands medier rapporterar frÄn en konflikt kan pÄverka omvÀrldens uppfattning om landet i sin helhet.Uppsatsens syfte Àr att undersöka om svensk medierapportering alltjÀmt speglar den svenska utrikes- och sÀkerhetspolitiska orienteringen, eller om den tenderar att uppvisa en mer sjÀlvstÀndig roll. Undersökningen sker genom en fallstudie av svensk nyhetsrapportering frÄn en konflikt i Sveriges nÀromrÄde i modern tid. Via metoden framinganalys jÀmförs Svenska Dagbladet och Dagens Nyheters rapportering frÄn Krimkrisen 2014 med ett antal teman ur svensk utrikes- och sÀkerhetspolitisk orientering, i bÄde historisk och modern tappning.Resultatet visar att nyhetsrapporteringen frÄn den aktuella tidsperioden gÄr i linje med den svenska utrikes- och sÀkerhetspolitiska orienteringen och att det finns tydliga inslag av sÄvÀl historiska drag sÄsom neutralitet och alliansfrihet, som av moderna drag avseende internationalism med betoning pÄ multilateralt samarbete..

RÀtten till politisk delaktighet Àr en central kÀrna i MR-perspektivet. Syftet med denna studie var att undersöka om medborgardialog, initierade av kommuner, bidrar till frÀmjandet av politisk delaktighet och inkludering av utrikes födda kvinnor. Med avstamp frÄn den deliberativa demokratimodellen och med hjÀlp av centrala begrepp sÄsom deltagande, politisk jÀmlikhet och grupprepresentation sÄ har studien pÄ övergripande plan kunnat undersöka hur svenska kommuner tillÀmpar medborgardialog och i vilken utstrÀckning kvinnor blir inkluderade respektive exkluderade. Efter att ha undersökt tre olika kommuner med högst andel utrikes födda kvinnor sÄ visar resultatet pÄ att medborgardialog Àr ett effektivt instrument för att frÀmja politisk delaktighet i en svensk kontext. Kommunernas fortsatta arbete med att utveckla medborgardialogerna Àr dÀrför av största vikt och i synnerhet genom att utveckla riktlinjer explicit för att inkludera utrikes födda kvinnor..

Att utrikes födda kommer in pÄ arbetsmarknaden Àr mycket viktigt bÄde för den enskilda individenoch ur ett samhÀllsekonomiskt perspektiv. SysselsÀttning Àr dessutom av största vikt för vidare integration. Studien undersöker vad som kan förklara de stora regionala skillnaderna isysselsÀttningsgrad bland utrikes födda i Sverige genom tre hypoteser: hypotesen omhumankapitalets betydelse, hypotesen om betydelsen av negativa attityder till invandring och hypotesen om den regionala arbetsmarknadens betydelse. PÄ sÄ sÀtt bidrar studien bÄde med prövning av tidigare teori och prövning av nya orsaksförklaringar till de stora regionala skillnaderna i sysselsÀttningsgrad bland utrikes födda. Samtidigt lÀmnar studien ett bidrag till den bristfÀlliga forskningen kring regionala skillnader i utrikes föddas sysselsÀttningsgrad.

Arbetslöshet bland utrikes födda Àr en omdiskuterad och aktuell frÄga i Sverige. Skillnaden i arbetslöshet mellan inrikes och utrikes födda Àr betydande och en stor variation i arbetslöshet bland invandrare kan observeras mellan Sveriges kommuner. En hög arbetslöshet bland utrikes födda Àr samhÀllsekonomiskt kostsamt och pÄverkar Sveriges tillvÀxt pÄ sikt. Detta Àr sÀrskilt problematiskt med tanke pÄ de demografiska utmaningar som vÀntar Sverige, dÄ ett mindre antal personer ska försörja allt fler. För att möta dessa utmaningar krÀvs en effektiv integrationspolitik som fokuserar pÄ orsakerna till arbetslösheten bland utrikes födda.

1992 bildades EU:s gemensamma utrikes- och sÀkerhetspolitik (GUSP) genom Maastricht fördraget. Syftet med GUSP var att samordna medlemslÀndernas utrikes och sÀkerhetspolitik gentemot omvÀrlden.Hittils har GUSP varit en besvikelse, EU har bÄde misslyckats att samordna sina medlemslÀnders politik och att framgÄngsrikt anvÀnda sig av diplomati för att lösa konflikter i exempelvis f.d Jugoslavien.Syftet med uppsatsen har varit att undersöka varför GUSP bildades, hur GUSP har fungerat i praktiken, hur EU hanterade Jugoslavien konflikten (den första stora konflikten som GUSP hanterade). Samt hur USA ser pÄ GUSP och hur framtiden för GUSP ser ut. Den teori jag anvÀnt mig av har varit realismen som beskriver att stater Àr de primÀra aktörerna pÄ den globala scenen.Mycket av GUSP har gÄtt ut pÄ frÀmst att EU ska visa handlingskraft mot omvÀrlden och Àven som ett diskussionsforum bland de egna medlemslÀnderna..

Utbildning Àr nÄgot som de flesta mÀnniskor behöver och Àr intresserade av att skaffa sig. SamhÀllet utvecklas genom att individer utbildar sig och att resurser och begÄvningar pÄ sÄ sÀtt tas till vara. Dessutom Àr utbildning en av de fÄ metoder som individer kan anvÀnda för att flytta sig uppÄt i social stÀllning. Det finns mÄnga teorier och mycket forskning som visar hur social klass pÄverkar individens beslut angÄende utbildningsval. Dessa studier visar Àven att individers etnicitet kan resultera i ett negativt utfall pÄ arbetsmarknaden.Det verkar dock finnas begrÀnsat med studier som undersöker utbildningsval vad gÀller inrikes respektive utrikes födda pÄ högre nivÄ (eftergymnasial utbildning).

Uppsatsens syfte Àmnar undersöka svenskars benÀgenhet att vÀlja en utrikes född partner utifrÄn individers bostadsort samt deras egen och förÀldrars utbildning. Valet av partner analyseras utifrÄn ett perspektiv dÀr valet inte sker slumpmÀssigt utan styrs av faktorer som pÄverkar möjligheterna till vilken partner svenskar trÀffar. Tidigare forskning har frÀmst studerat parförhÄllanden mellan olika minoritetsgrupper och minoriteters tendens att ha en inrikes född partner. Eftersom parförhÄllanden mellan majoriteten och minoriteterna anses vara en indikator pÄ hur starka grÀnserna Àr mellan olika grupper i samhÀllet, Àr det av sociologiskt intresse att ocksÄ studera hur majoritetsgruppen vÀljer en partner frÄn minoritetsgrupper. Teoriavsnittet beskriver inledningsvis begreppen endogami, homogami och exogami som olika former av parförhÄllanden för att sedan diskutera hur svenskars partnermarknad pÄverkas av deras socioekonomiska resurser och sociala kontext.

En högerpopulistisk vĂ„g har spridit sig till flera lĂ€nder i Europa under de senaste Ă„ren. Även i Sverige har denna vĂ„g sakta men sĂ€kert uppenbarat sig. Syftet med denna studie Ă€r att undersöka vilka av studiens inkluderade faktorer (d.v.s. arbetslöshet, lĂ„gutbildning, brottslighet, ohĂ€lsa samt utrikes födda) som uppvisar starka samband till kommuner dĂ€r Sverigedemokraterna fick ett starkt vĂ€ljarstöd i kommunvalet Ă„r 2010. Studiens teori utgĂ„r frĂ„n att de kommuner som har en hög andel arbetslöshet, lĂ„gutbildning, brottslighet, ohĂ€lsoantal och utrikes födda Ă€ven tenderar att ha ett högt vĂ€ljarstöd för Sverigedemokraterna.

En högerpopulistisk vĂ„g har spridit sig till flera lĂ€nder i Europa under de senaste Ă„ren. Även i Sverige har denna vĂ„g sakta men sĂ€kert uppenbarat sig. Syftet med denna studie Ă€r att undersöka vilka av studiens inkluderade faktorer (d.v.s. arbetslöshet, lĂ„gutbildning, brottslighet, ohĂ€lsa samt utrikes födda) som uppvisar starka samband till kommuner dĂ€r Sverigedemokraterna fick ett starkt vĂ€ljarstöd i kommunvalet Ă„r 2010. Studiens teori utgĂ„r frĂ„n att de kommuner som har en hög andel arbetslöshet, lĂ„gutbildning, brottslighet, ohĂ€lsoantal och utrikes födda Ă€ven tenderar att ha ett högt vĂ€ljarstöd för Sverigedemokraterna.

I uppsatsen analyseras amerikansk verbal utrikes- och sÀkerhetspolitik kopplad till utvecklingen av EU:s militÀra krishanteringsförmÄga förmedlad av företrÀdare för Clinton- respektive Bushadministrationerna. Analysen omfattar tidsperioden 2000 till och med första kvartalet 2001.Syftet med analysen Àr att dels  faststÀlla om det finns nÄgra substantiella skillnader i de bÄda administrationernas politik samt att utföra en bedömning av hur huvuddragen i denna politik kan komma att vidareutvecklas och föras under Bushadministrationens fortsatta mandatperiod.Analysen har genomförts med anknytning till Kjell Goldmanns teori om att det sÀtt pÄ vilket nationella regeringar reagerar med anledning av internationella förhÄllanden Àr pÄverkade av sÄvÀl ideologiska som inrikespolitiska hÀnsynstaganden..

Socialdemokraterna har inte lÀngre samma övertag i svensk politik som man haft tidigare och dÀrmed har partiernas vÀljargrupper förÀndrats pÄ senare Är, exempelvis har Moderaterna gjort stora valframgÄngar vid valen 2006 och 2010. VÀljarbeteende Àr ett inom statsvetenskapen ofta undersökt forskningsomrÄde och vanligast Àr att analyser görs pÄ individnivÄ. Kandidatuppsatsen har ambitionen att göra analyser pÄ aggregerad nivÄ och analysen kommer att fokuseras mot röstande pÄ Socialdemokraterna och Moderaterna pÄ kommunnivÄ. Avsikten Àr att mer specifikt analysera data pÄ kommunnivÄ för att bidra till ansatser i valforskningen som Àgnar uppmÀrksamhet Ät data pÄ aggregerad nivÄ. Tidigare forskning visar att socialt urskiljbara grupper av vÀljare röstar pÄ partier som företrÀder denna grupps intressen och vÀrderingar.

Mellan Är 1845-1930 utvandrade ca 1,3 miljoner svenskar. Hallands lÀn tillhörde de lÀn som förlorade flest invÄnare till följd av emigrationen. Halmstad var lÀnets enda industrialiserade ort, tillika lÀnets residensstad.Den svenska massemigrationen förknippas i hög grad med Nordamerika, men emigrationen frÄn Halmstad gick Àven i stor omfattning till vÄrt grannland Danmark och, i nÄgon mÄn till Tyskland.Syftet med denna studie Àr att studera kvinnornas utrikes migration, med utgÄngspunkt i Halmstad, för att se vilka kvinnor som migrerade, vart de migrerade, i vilket sÀllskap de migrerade, och i vilken utstrÀckning de migrerade. Resultaten kompareras Àven med manlig utrikes migration. Materialet som anvÀnds Àr till största del primÀrmaterial frÄn Halmstads församlings in och utflyttningslÀngder.Studier av Halmstads kyrkoböckers in- och utflyttningslÀngder har bland annat visat, att man i hög grad emigrerade till Danmark och Amerika, men inte till Tyskland, och att det frÀmst var ensamstÄende unga kvinnor ur det sociala lÀgre skikten som migrerade.